Tänk om det är hos dig det behövs fyllas på när känslan av otillräcklighet kommer?

Min tolkning är att när vi känner oss otillräckliga så behöver vi egentligen fylla på oss själva. Det finns inte nog av det som är du och det du behöver och längtar efter. Kanske känner du att du inte får plats med allt du är, kanske har din kraft rubbats eller urlakats och du behöver återhämtning, kanske har du känt att du fått dra ihop det som är du för att få plats i en mall som skaver, eller att du behöver en annan livsrytm eller mer tillåtande livperspektiv för att känna dig uppfylld och påfylld.

Oavsett - tänk om att fylla på hos DIG är det som behövs när du upplever en känsla av otillräcklighet - inte hos någon annan eller någon annanstans - utan hos DIG. När vi känner den osköna stressande känslan av otillräcklighet så är det många av oss som vill springa snabbare, göra mer och försöker vara det som vi tror förväntas av oss.


Men tänk om det inte är du som är otillräckligt (eller någonsin varit - eller någonsin kommer att vara) - utan att känslan av otillräcklighet signalerar att det är något i din situation och dina omständigheter som inte är tillräckligt för dig och dina behov. Tänk om det är DU som behöver mer. DU som behöver fyllas på inifrån.

Att känna otillräcklighet är alltså enligt mig ett symptom på att något känns otillräckligt inom dig (alltså att det finns en längtan efter något) - kanske är det otillräckligt med vila, stimulans eller med härligt tillåtande sällskap och sammanhang - eller så är det utrymme eller utlopp för kreativitet eller hjärtlighet. Eller rörelse, natur eller ömhet. Kanske att få göra din röst hörd. Eller något helt annat. Känn in så vet du.